Författarens kunskaper

Diskussionen med Johan ifrån Vetsaga gjorde att jag funderade lite mer på temat och ville vidga idén lite.

Jag har inte läst enorma mängder fantasy, eller SF för den delen, utan jag är alläsare, jag hade som projekt för många år sedan att läsa något av alla berömda författare — jag har inte på långa vägar tagit mig igenom listan men jag har läst Machavellis Fursten, Platons Staten, Thomas Moores Utopia, flera noveller av Maupassant, flera av Gogols böcker, osv osv. Vad jag försöker säga, utöver att skryta lite, är att det kan vara så att jag inte har hela bilden klar för mig, men sammanfattningsvis kan man säga att jag ser, i sammanhanget, två kategorier av författare som skriver fantasy respektive SF:

Den inspirerade
Dessa utgör den stora massan och det massor av böcker i den här gruppen. Författaren skriver en bra historia och blandar in vetenskap där det passar i den mängd som det passar. Ett typiskt exempel är lasersvärden i Stjärnornas Krig, spelar ingen roll om det är fysiskt möjligt eller ej — ”de har löst det”.
Den vetenskaplige
Dessa finner man i huvudsak inom SF men jag skulle vilja placera Tolkien och Sarah Douglass i den här kategorin. När man bygger en värld så läser man på om t.ex. vilka naturlagar som gäller och hur de styr saker och ting. Man placerar inte ett jordbrukarsamhälle mitt i ett träsk och läsaren närmast uppmanas att hitta ”fel” i bakgrunden. Ett bra exempel är Heavy Planet där Hal Clement ägnade mycket tid åt att räkna ut vilka effekter flera hundra g har på växt och djurliv — för att inte tala landskapet. Douglass är historiker och har lagt ned mycket tid på att få alla detaljerna korrekta i sina böcker och vad Tolkiens arbete med alvspråken har betytt behöver väl inte nämnas? Sammanfattningsvis kan sägas att den vetenskaplige ställer sig hela tiden frågorna ”är det här möjligt?” och ”vad får det här för effekt?”

En av mina favritserietecknare, Bizarro, har gjort en bra strip där en person säger till en annan ”Jag fick ge upp deckarförfattareambitionerna, jag tycker man skall skriva om något man vet något om och jag är för feg för att ha ihjäl någon.” Den sammanfattar väldigt mycket vad jag tänkte försöka komma till; att de kunskaper som författaren har styr väldigt mycket av vad som händer i böckerna. Nästan alla böcker innehåller strider av något slag och okunskapen bland författare om t.ex. svärd är omfattande, vilket leder till mer eller mindre grova felaktigheter (jag rekommenderar att läsa Björns svärdssida under Litteratur och filmer). Samma sak gäller kunskapen om att göra upp eld; hur många fantasyförfattare kan göra upp en eld? Utan tändstickor? Kan du? (Jag kan och jag blir så förbannat trött på alla klåpare som stoppar en brinnande tidning under ett par fuktiga klampar och nöjt konstaterar ”nu brinner det”, ”kreativa” personer som vid grillutflykten ersätter tidningen med ”torrt” gräs borde diskvalificeras ifrån att vistas utanför asfalterade områden!) Vanligen så konstaterar författaren att ”när NN kom tillbaka så hade NN1 och NN2 fått igång en liten eld”.

De flesta av dessa felaktigheter går läsaren förbi, eftersom denne inte kan mer i ämnet, och i böcker i den första kategorin ovan, den inspirerade, så ingår det i ”suspension of disbelief” (någon som har ett bra svenskt utryck för det?) att man ignorerar det, vilket jag självklart inte har några problem med.

Vad jag tänkte komma till var kopplingen till politik i böckerna. De allra flesta författarna, tror jag, hör till den första kategorin när man kommer till de ”politiska vetenskaperna”, ekonomi och statsvetenskap. Det sätter självklart sitt avtryck i berättelsen. Det är väldigt svårt att t.ex. modellera hur en statsapparat fungerar och på vilka värdegrunder den baserar sig på om man själv har kunskaper om ”vad som behövs” och vilka effekter det får.

Som jag alldeles nyss sade så ingår en del av författarens kunskapsluckor i den del som man får acceptera som läsare, t.ex. så är det inte viktigt om personerna har gjort upp eld eller för den delen hur det gjorde (om eldmakandet beskrevs i detalj så skulle jag få en ny anledning till ett utbrott), men jag tycker det är lite tråkigt att, som jag upplever det — och betänk då min lilla brasklapp näst längst upp, så väldigt många författare har utelämnat styrelseskicken. Ibland vänder man på det, t.ex. låter kvinnorna utgöra stammens beslutande råd, eller hittar på något ”helt annorlunda”, läsaren ges en snabb inblick i samhället mer som ett kuriosastånd på en marknad än som en integrerad del i berättelsen. I sagorna om Belgarion finns det ett land där allt bygger på mutor och gentjänster, man kan inte kalla det för en ideologi, men om jag inte minns fel så försvarar en lokal adelsman det och konstaterar att det är det naturligaste som finns och man använder det i berättelsen (Belgarions ödesbestämda fru, vad hon nu heter [det är många år sedan jag läste böckerna…], använder korruptionen i sitt försök att övertala folk [soldater?] att ansluta sig till hjältarnas sak). Jag söker lite mer av den varan, böcker där författaren inte bara säger att landet X är genomkorrupt utan också funderar på vad det innebär för dem som lever där.

Kungen skall återställa allt när han kommer tillbaka och skipa rättvisa, men enligt vilka principer skipas det rättvisa? Vad är rättvisa?

Det är den frågan som jag saknar i böckerna jag läser — och vilket svar som undersåtarna har kommit fram till.

7 reaktioner på ”Författarens kunskaper”

  1. En tanke här (som inte har så mycket att göra med de mer eller mindre genomtänkta politiska systemen, men väl med vad författarna väljer att beskriva):

    Det är förstås helt självklart för NN, NN1 och NN2 att man behöver en eld och hur man gör upp den – så det upptar ingen plats i beskrivningen. På samma sätt som man knappast behöver beskriva i detalj hur vi använder en hiss, vrider på vattenkranen eller använder en mobiltelefon.

    Ännu tydligare kan det bli i framtidsskildringar eller SF, där det ibland kan dyka upp långa och utförliga förklaringar av hur någon enkel ”vardagsteknik” fungerar, något som personerna inne i historien inte skulle ägna en tanke (så länge inget ovanligt händer).

    Här handlar det om författarhantverk, det som jag verkligen väntar mig att författaren behärskar mycket bättre än hur man gör upp eld, hur man slåss med svärd eller sköter en häst. Ibland måste ”den vetenskapliga” författaren hindras från att dumpa alltför mycket info på läsaren, även om hon gjort sin läxa ordentligt. För historieberättandets skull.

  2. Den som snöar in sig på ett litterärt område gör förstås alltid ett stort misstag. Det finns så fantastiskt mycket bra att läsa bland allt annat.

    Jag tycker att din generalisering är lite väl grov, även om man förstås får betrakta dem som var sin ände av ett spektrum, men självklart finns det en poäng i att man bör undvika dåligt världsbyggande. Se den här artikeln jag skrev med utgångspunkt i hantering av språk, språkutveckling och språkinlärning (någonting som enspråkiga författare inte sällan brister i, eftersom de inte har någon erfarenhet av att lära sig ett annat språk). Eller den här diskussionen.

    Samtidigt förs det inom genren ibland en diskussion om huruvida man stirrar sig alldeles för blind på sådant här som jag bitvis kan sympatisera med.

    //JJ

  3. Den eminente Horst Schröder hade ju digra inledningar i sina Tung Metall tidningar som det kommersiella Sverige gjorde slut på (läs. moms, förföljelse, smakcensur)
    Kan scanna de bästa sci fi ledarna och emaila vid lämpligt tillfälle, där han går igenom historien av alla böcker han läst genom tiderna, det här var före millennieskiftet (kring 2000+ tidningen) så troligtvis har han hunnit än mer nu.
    Hans huvudtrådar var dock den ryska Asimov : robotar
    och den amerikanska Clarke, Sagan mfl : rymden
    Om DU inte ÄR Horst vill säga, vilket betyder att jag verkligen gjort bort mig och säger bara ”Hej igen, sörjer fortfarande att Epix inte ger ut tidningar som förr”

    Be well,
    LPWJ

  4. Nej, jag kan inte ta på mig att vara Horst, jag har inte kommit närmare Tung Metall än att jag läste något album på biblioteket för en sådär 15 år sedan. 🙂

    Men det skulle vara intressant att läsa ledarna om det går att ordna på något sätt (kontaktadress längst ned på huvudsidan om det blir aktuellt någon gång).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *